Varje onsdagskväll när man beger sig till badhuset för simma med TS så är det som att öppna ett Kinderägg. Man vet aldrig vad man ska förvänta sig. Förutom att man med all säkerhet kommer att bli trött eller att man måste äta upp chokladet på ett Kinderägg.
Igår var inget undantag. Efter ett löppass på morgonen som inte kan tillskrivas som det mest behagliga väntades en hel del möten och jobb på Visom. Så var ganska mör när jag tog steget in på badhuset igår. Huvudtränaren bara skrattade när han såg mig. Givetvis var där en en bra grund till att han skrattade. På menyn stod där 7×200 max på tid. Kan lova er med hela mitt hjärta att jag var helt slut när sista 200ingen var simmad. Tisdagens monsterpass satt fortfarande kvar i kroppen.
Men ska inte bara skylla på det, simformen är allt annat än god i skrivande stund. Sista 200ingen gick på 2.17 och det är kanske inget man skryter allt för mycket om. Men som alltid var det otroligt skönt när det var över. Dessa simpassen ger otroligt mycket trots allt så hoppas simformen infinner sig om 2 veckor.
Nog om Kinderägg och simning för ett tag. Körde min första tävling för året idag. 🙂 400 meter tillsammans med dottern på Kalvinknatet. Otroligt roligt att se så många barn i rörelse och så mycket glädje. Men blir rädd när jag ser föräldrar som inte orkar springa/jogga/gå 400 meter i samma tempo som sin 3-4 åring. Jag säger inte att alla behöver vara vältränade eller träna för att köra något lopp. Men man borde iallafall vara i så pass bra “form” att man kan jogga 400 meter utan att hålla på att dö samtidigt som ens barn hejar på en. För att klara 400 meter så krävs inte något speciellt upplägg precis. Ta tramporna istället för hissen, Gå en runda då och då eller annan vardagsmotion. Kombinerar man vardagsmotion med hyfsad kost så kan man nå riktigt långt.
Hade kunnat sitta och skriva detta hur länge som helst men det får vara nog för idag. Jo glömde skriva att jag fick ett väldigt spännande telefonsamtal innan idag.