Ett steg fram och ett steg tillbaka. Det är lite så det känns just nu. Var otroligt glad igår när jag sprang med IFK Trelleborg och det knappt kändes i höften. Sen vaknade jag i morse och hade ont i höften igen. Kan dock inte sätta fingret på vad det är för typ av smärta. Tycker bara det är konstigt då det var väldigt lugn löpning igår och jag pressade verkligen inte kroppen.
Har dock slagit på den stora trumman och blandat in expertisen jag har i mitt kontaktnät. Så hoppas att jag snart kan få veta vad som är fel och lägga upp en plan för hur det ska bli bättre.
Detta betyder då att jag har valt att inte ställa mig på startlinjen nästa söndag. Fick ett mail nu ikväll som gjorde det ännu lättare för mig att välja bort starten på söndag. Men det tar hårt på både psyket och motivationen att inte kunna följa sin plan och inte få tävla. Jag hoppas att jag kan få ställa mig på startlinjen en gång till denna säsongen. Inte för att jaga ett resultat utan att få känna känsla av att tävla igen och allt det innebär.
Många tycker säkert att jag borde lägga denna säsongen till historien och fokusera på nästa. Men med tanke på att allt gått åt skogen denna säsongen så hade det varit otroligt skönt att få köra ett lopp helt utan press och förväntningar. Sen få ett par veckors vila innan man drar igång med träningen igen.
Angående mailet så var det ett OTROLIGT spännande mail som ramlande ner in i min inkorg tidigare. Men pga diverse omständigheter så får jag inte skriva mer än så här. Men tro mig, jag kommer återkomma i fallet.
FAN det här inlägget kommer inte gå till historien som det roligaste eller mest intressanta. Får vara glad att jag känner mig stark i både vattnet och på cykeln. Eller stark och stark jag tar mig framåt på båda sakerna 🙂
Nej, det får väl räcka får idag. Lovar att återkomma med något vettigare imorgon.