Efter Ironman Jönköping så har det varit tufft att träna och kroppen har inte riktigt svarat som jag har velat med några få undantag. I Jönköping var det en kombination av sjukdom innan loppet men även stress som det varit efter inbrottet. Det är bara att erkänna det satans inbrottet sitter fortfarande kvar uppe i mitt huvud men också rent ekonomiskt. Från och till har jag mått riktigt dåligt utan att jag har visat det utåt.
En del av pengarna som skulle ha används till att kunna tävla har fått gå åt till att täppa till luckor efter inbrottet.
Man vill inte svika de personerna som stöttat en inför detta året. Så har det skapat en viss stress. Har dock bestämt mig nu att ta till professionell hjälp för att sortera upp kaoset i huvudet. Träningen är läkande på ett sett men i detta behövs en extra röst utifrån. Så ser fram emot bättre tider.
Men allt ont har något gott med sig. I allt kämpande med att få Visom på fötter så har coachning verksamheten betytt mer än någonsin. Den har fått mig att klara mig ekonomisk men även fått mig att fundera i lite andra banor än jag gjort tidigare. När det har varit extra tufft på Visom så har jag kunna luta mig tillbaka på coachningen. Så jag hoppas och tror att framtiden ser ljusare ut.
Att kunna dela med sig av sin egna kunskap för att få andra att prestera är ofantligt roligt. Att man sen får jobba med trevliga människor är ett stort plus. Detta får gärna ta ännu mer av min tid framöver.
Som jag skrev så har det känts tufft att träna sen Jönköping med i lördags så släppte det lite på cykelpasset. Det blev nästa 170 km och kunde lägga mina 20 min intervaller ganska behärskat på runt 300-320 i snittwatt. Så ett stort steg framåt.
Simningen känns bra men går långsamt. Fick ett bra pass i morse på 5500 meter i ett soldränkt Svedalabad. Lite fart på det så kanske man kan få fart på skeppet igen.
Meningen var att springa nu på kvällen men valde bort det för att få lite extra vila nu när någon typ av go känsla börjar infinna sig.
Kan ja få behålla denna känslan och kroppen kan svara på träningen så blir det 2 tävlingar till i år men väntar lite med att skriva ut dessa.
Jag hoppas även att jag kan få ihop en hyfsad budget till nästa år så jag redan vi årsskiftet kan planerar tävlingar och hitta ett lugn. Jag är supermotiverad att göra ett sista försök men då ska ett skönt lugn infinna sig med bra uppbackning.
Får jag inte till det så är jag stolt över min idrottskarriär och tackar för mig på de större tävlingsbanorna.
Så nu har jag återigen fått gnälla av mig.
Nu väntar sängen som tur är.
Ciao