Sen jag började på Argon18/United Cycling och fick en halvtidstjänst där så har jag gått ifrån att må si så där till att verkligen känna igen mig själv igen. Idag när jag var på kontoret så kände jag ett enormt lugn och det var VÄLDIGT längesedan jag kände detta. Att först förlora en rättslig tvist som man trodde 100% var hemma och sen 1 år senare få inbrott har tagit betydligt hårdare på mig än jag har velat erkänna. Jag försöker alltid vara glad och positiv men innerst inne så har det varit en storm.
Detta har den senaste veckan/veckorna börjat avspegla sig i både livet i stort och i träningen. Har kanske ökat träningen lite men framförallt märker jag att kroppen får återhämtning. Man kan träna och göra allt rätt men har man inte ett lugn i kroppen så spelar det mindre roll. Så hoppas att detta kan hålla i sig så man verkligen kan avsluta med flaggan i topp nere i Schweiz.
På morgonens simpass så fick det blir en 50:a uppifrån med zomers (fenor) på fötterna. Förra veckan gick en 50:a på 24.6 men idag var där bättre tryck i simningen och tiden hamnade på 23.6. Ett steg i rätt riktning även om det är betydligt längre sträckor jag ska tävla på. Gubben kan än eller kan och kan. Gubben är inte helt långsam är kanske ett bättre ordval.
Direkt efter simningen så hoppade jag in i bilen för att åka till kontoret i Danmark. Lite festligheter och några möten stod på schemat. Samt att hämta upp min nya skönhet till cykel. När julledigheten blir tråkig så kan jag alltid bygga lite cykel.
Får avsluta nu, ska tydligen träna med en världsstjärna imorgon. PHHHHUUUUUU! Hör ni inte från mig imorgon så ligger jag och skakar i någon buskur ute på söderslätt.
Ciao