Det måste bli ett snabbt inlägg så här denna fredagskvällen känner jag. Varannan fredag är det fullt ös från 05.45 fram tills dess att barnens ögonlock faller ner över ögonen. Idag var en sån fredag, direkt efter morgonträningen så gick bilen till kontoret i Danmark. Det är alltid lika givande och roligt att komma över till kontoret. Lite danskt hygge.
Dock är det VÄLDIGT farligt att gå runt där bland alla cyklarna och en stor fin kaffemaskin. Det kan bli att man själv lägger in en beställning på ytterligare en cykel samtidigt som man står där med kaffekoppen i högsta hugg. Det ena betydligt billigare än det andra.
Ska man trycka på friget till denna cykeln som träningscykel? 🙂
Men nu är det inte danskt hygge som inlägget ska handla om utan om 24.01 inte 23.99 utan precis 24.01. För i morse blev det en 50:a frisim med fenor från pallen och förväntningarna var inte skyhöga. Dock hade jag problem att komma upp på startpallen då en enorm träningsvärk fortfarande i skrivande stund infinner sig i baksida lår. Men gubben kom upp och iväg. Trots låg förväntningar så kändes det helt okej och när jag satte handen i kaklet så hörde jag 24.01……. 24.01.
Min första tanke var VA FAN (ursäkta svordomarna). Kunde det inte varit 23.99 istället men efter ett tag var jag nöjd med mina 24.01 en halvrisig fredagsmorgon. Men erkänn 23.99 låter så enormt mycket bättre än 24.01. Det är ju en hel sekund bättre 🙂
Varför har man inriktat sig på att köra längre distanser när det är så mycket roligare att köra så fort man bara kan? Men det får bli en lång utläggning i ett annat inlägg.
När jag pakerade bilen utanför badet 05.55 så mötte jag en kille som inspirerar mig när det gäller löpning. Fredrik, som han heter var på väg till gymmet för att köra crosstrainer och på väg ner i bassängen. Som jag senare uttryckte det ”2 idioter som möts på morgonen för att nå det där lilla extra”.
Dagen avslutades med 1 h väldigt lätt löpning med löpvagnen i det helt otroliga vädret. Jag och Inez fick avnjuta solnedgången vid havet innan vi sprang hem igen.
Nu väntar dock sängen, mina ögonlock börjar också blir tyngre.
Ciao