Fick en förfrågan förra veckan om att springa en halvmara som idag och tänkte att det kunde passa bra in. Det var en riktig tävling som var både sanktionerad och med en bana som var kontrollerad.
Så de senaste dagarna har gått åt till att ta det lite lugnare och komma till start med hyfsad fräsch kropp. Men kunde märka redan under onsdagens intervaller som skulle vara lätta och fina inte riktigt hade den lätta känslan som man vill ha. Har dock en betydlig högre nivå när det kommer till löpningen än tidigare men där var inget driv. Så tog det väldigt lugnt i torsdag och igår med bara lite simning på schemat.
Men började tveka igår på start igår och ännu mer i morse när klockan ringde mitt i natten. Men då det var begränsade startplatser och en adept till mig hade skaffat mig en plats så kändes det fel att inte starta.
I bilen på vägen upp preparerade jag mig med koffein och bra musik. Men när starten gick kunde jag märka ganska omgående att benen inte riktigt var där. Flåset och pulsen var okej men benen var helt enkelt för slitna. Efter 5-6 km var jag helt inne på att bryta men så efter 9 km började det släppa och kunde gå ner mot min ursprungsplan igen. Vid 15 km så låg jag bra till mot en bra tid men så kom där smärta i högerlåret som bara blev värre och värre men då var jag ute på mitt sista varv och tänkte att jag ändå kunde bita ihop. Dock tappade jag rejält med tid mot min tidsplan. Lite haltande så passerade jag mållinjen som 4:a och med en tid på 1:18:47. Hade hoppats på ca 2 min bättre men hade inte det i kroppen idag och vinden gjorde säkert ett par sekunder idag. Med en fräschar kropp och en ett åring som sover så ska jag nog kunna pressa mig ner mot bättre tider.
När jag vankade ifrån målområdet mot bilen så skrek damvinnaren
Damvinnaren – Du vet att du haltar va?
Jag – ahh gör jag? 🙂
Det är helt otroligt att man kan vara så otroligt smart och duktig mot andra men totalt värdelös mot sig själv. Men hellre det än tvärt om 🙂
Dock är det skönt att känna att man har höjt sin lägsta nivå ett par snäpp och kan springa hyfsat okej utan att det känns super. Så en ökad mängd löpning har tagit löpningen i rätt riktning men det är också det som satt en viss trötthet i benen.
Nu kommer jag ta 2-3 veckor med VÄLDIGT LUGN träning. Tanken var att köra en 70.3 tävling i Portugal den 7:e november. Men tveksamt om den blir av och att ta sig ner där är ett projekt. För 1 dags tävlande krävs 2 veckor från familjen och vardagen.
Så lite lugn träning sen FULL fokus mot 2021 och SWISSMAN 🙂
Lite komiskt är det allt att det är Cykel SM imorgon och jag väljer att springa istället. Förfallet är TOTALT!!! 🙂
Med det sagt så säger vi skål och trevlig helg.
Ciao