Det blir inte alltid tid som man tänkt sig, eller oftast blir det inte som man tänkt sig. Vaknade natten till nyårsafton med magsmärtor och låg sedan i fosterställning resten av natten. När det sen var tid att gå upp så var det en större kamp än de 215 km på cykeln dagen innan. Tyvärr fanns där bara ett alternativ och det var att ligga kvar i sängen. Vilket medförde att den berömda handduken fick åka in när det gällde Sylvesterloppet. Otroligt tråkigt då jag sett fram emot detta under en längre tid, Men inte så mycket mer att göra åt det än att acceptera situationen. Den som är mest olycklig över att jag inte kunde springa är trots allt Lova, hon hade otroligt höga förväntningar inför loppet. Mobbaren sa nämligen: Pappa när du springer så vinner du ju, men inte när du gör de andra sakerna. Hon har i och för sig rätt i sak, för årets vinst kom just på en halvmara. Kanske ska sadla om helt ytterligare en gång för att få lite framgång? 🙂

Stora delar av nyårsafton tillbringades i just sängen och så även 12 slaget, Men då hade jag sällskap av en liten flicka som var rädd för paketerna 🙂

Dock har det mesta av smärtorna i magen försvunnit under dagen och jag kunde ta en kortare tur längs havet för att få lite frisk luft. Det var klassiskt skånskt dagen efter nyårs väder. Grått, vindstilla med en lätt dimma.

Hade först tänk dela med mig om mina tankar om 2021 och tankarna inför 2022 men det får bli i ett eller två inlägg under veckan istället. Kan säga så mycket att det kommer bli en hel del omväxlingar under året på så många sätt, samt att det kommer att gasas på tävlingar. Corona vågar nämligen inte ställa in Swissman 2022, det vill jag lova 🙂

Nu blir det en öl i soffan sen tar vi sikte mot stordåd under 2022 både för mig själv och för de jag hjälper med träning.

Gott Nytt År 🙂