17 år sedan!

Tänkte först publicera mina tankar och funderingar kring en Ironman men det får bli imorgon, nu blir det något helt annat.

Det bästa med att helt sakna självinsikt och verklighetsuppfattning är att man får uppleva en otroligt massa roliga saker. Som tex göra comeback på sim DM efter 17 eller 18 års frånvaro. Fick frågan för ett tag sedan (innan jag bestämde mig för att köra Ironman på Mallorca) om jag kunde ställa upp och simma lite lagkapper på DM. När man saknar just självinsikt så svara man givetvis snabbt ja på den frågan och sen ställer man fråga till själv vad man just svarade JA till. Så från Ironman simning till 50 fj i en lagkapp.

Hur gick det då?

Jo jag satt mig i bilen kl 07:45 för att köra till Sjöbo för att simma 50fj. Dock var tanken från början och anledningen till att jag tackade ja att vi skulle simma 4x200fr också. Nu blev det tyvärr inte så utan det blev endast 50fj i en lagkapp. Jag försökte byta fjäril mot frisim och med ett bra argument enligt mig själv: Jag har inte simmat 50 fj på 18 år. 

Nu är det inte 18 år sedan jag simmade just 50fj utan x antal timmar sen. Det blev ingen succé, det gick inte snabbt och det var förmodligen inte snyggt heller. Men det var satans roligt att få tävla i simning igen. Dock ligger där betydligt mer i det hela än att jag vill tävla i simning. Kan jag ställa upp för en klubb samt yngre simmare som ställer upp för mig så gör jag givetvis det även om det inte går fort. Simningen har en speciell plats i mitt hjärta, så det kanske kan bli någon mer tävling i vinter men då i ett bättre skick.

Direkt efter målgång så kastade jag mig i bilen för att hinna till ishallen i Trelleborg för att se äldsta dottern åka konståkning. Så från en varm simhall till en kall ishall. 

Annars så blir där inte mycket seriös träning för tillfället och så kommer det att förbli ett tag framöver. Känner att både kropp, knopp och familj behöver lite återhämtning. Givetvis rör jag på mig men det blir inte någon strukturerad träning på iallafall 2 veckor.

Nu kallar soffan. För hur man än vänder och vrider på det så var det jobbigt så in i bomben att simma 50m 🙂

Läs imorgon igen då jag spräcker myten om att Ironman är så ärligt 🙂

Ciao

Jo, för er som undrar så klarade jag mig PRECIS ifrån den absoluta skamgräsen på en 50:a. 29:90. Som sagt inte snabbt eller snyggt men satans roligt.

Tänker tillbaka på tiden som simmare!

Lovade för ett tag sedan att skriva lite anekdoter från cykeltiden men tänkte göra en avsticka och titta tillbaka på tiden som simmare. Fick tanken igår när badhuset stängdes och simsuget blev större än någonsin. Men även att skriva om något helt annat än det som är på alla andras läppar just nu.

Tänkte därför skriva om 3 saker som sticker ut lite extra när jag tänker tillbaka på min tid som simmare. Nu kan det vara så att jag blir lite osvensk men det får ni ta.

Nr 1! 

100 Fjärsim på SUM-SIM (USM) i Malmö är en av de sakerna som sticker ut. Redan på insimmet kände jag att det skulle gå snabbt. Alla skulle simma in 1000-1500 meter men jag gick upp redan efter 200 meter. Jag var klar, redo och taggad. Behövde inte simma en meter till och sa kaxigt till tränaren att det skulle bli nytt SUM-SIM rekord på 100 fjäril i min klass. Sagt och gjort. Det blev ett SUM-SIM guld och ett nytt SUM-SIM´s rekord. Minns inte tiden till 100% men tror det var 1.00.64 i 13-14 års klassen i 50 meters bassäng.

Nr 2!

Var när jag skulle simma final i Luxemburg på 200 fjäril. Hela skånelaget stod på kanten och skulle heja fram mig till ett bra resultat. Jag hade dagen innan vunnit 100 fjäril och var i bra form. Problemet var bara att jag glömde att knyta badbyxorna. När väl starten hade gått och jag kom i vattnet så flög badbyxorna av. Jag hade även ytterbana så hela skånelaget bevittnade något otroligt roligt. Jag kan aldrig i mål men kunde få på mig badbyxorna innan jag lämnade bassängen.

Nr 3!

Var när vi slog svensk junior rekord på 4×100 medley i Linköping för många många år sedan. I SM finalen så ställde vi upp med ett rent juniorlag i syfte att slå rekordet och det gjorde vi. Vi skrek och firade mer än laget som vann. Det är alltid en häftig känsla att uppnå något stort tillsammans lagkompisar. Så tack Fille, Jonas och Nille för detta. 

Är enormt tacksam att ha fått vara simmare i denna tidsepok, framförallt i Trelleborg. Klubben skördade framgång efter framgång. Varje träning var högklassig och där var nästa alltid OS-simmare i bassängen. Alla höjde varandra och alla blev på detta sättet otroligt duktiga. Ett minne för livet helt klart.

Så nu får vi ta tag i livet igen och få lite gjort.

Träna på där ute i dessa Corona tider. Vi mår bäst i rörelse.

Ciao

Uppvisning i 10×1000!

Idag blir det inte ett lång inlägg och anledningen är att jag knappt klarar av att lyfta upp händerna till tangenterna. 

Att simma 10×1000 start 15 min är en hård historia, men när man sen gör det med Sveriges absolut bästa openwater tjej så blir det brutalt hårt. Ja inte för Ellen men för gubben på banan sidan om henne. Det är så enormt imponerande och se världseliten simma. Man blir ödmjuk och samtidigt får man ett kvitto på hur långsam man själv är. De första 4 simmade vi sammansatt och de första 2 var riktigt slitsamma. Sen började det lossna som tur var. För när 1000-ingar började leta sig ner på tider runt 12.15-12.30 så började det svida i mina armar, dock med paddlar för min del. Sen 1000-ing nr 7 och 8 så simmade Ellen med paddlar och jag med fenor. Gav mig tusan att jag skulle kunna simma 2 st 1000-ingar i samma fart som henne då. När vi öppnade under 1.10 och sen 400m på 4.45 så sved det bra trots att jag simmade med fenor. Tror jag landade precis runt 12 min på dessa 2 och världseliten på strax under 12 min. Skillnaden var bara att jag såg ut som en person som hade sett sina bättre dagar. FY F#N vad trött jag var i armarna efter dessa 🙂

På sista 1000-ingen så var målet att klara precis 15 min. Detta klarade jag med 2 sek till godo, så en skön avslutning iallafall 🙂

Tack för uppvisningen Ellen och tack för sällskapet. 

Så nu är första delen av Super Winter Triathlon avklarad. Imorgon kl 08.00 så rullar vi iväg på 230-240 km skön cykling. Har fegat lite och bytt till något smalare däck. Men det kommer bli en fantastisk dag på cykeln imorgon så man är lagom mör till Sylvesterloppet på nyårsafton 🙂

Nu är det bara till att öppna foderluckan och trycka ner lite mat.

Hörs imorgon under resans gång.

Ciao

Det där gjorde ont på riktigt!

Nu ska jag klaga över hur ont jag har i kroppen igen. Helt otroligt att man fortsätter att plåga skiten ut kroppen år ut och år in. Men det är beroendeframkallande på den högre skalan.

Återigen så var brottsplatsen Trelleborgs badhus. När jag simmar själv så har jag svårt att få till bra simpass nu för tiden därför försöker jag simma så mycket jag kan med klubben. Att jag i morse sprang 20 km gjorde det inte enklare på dagens serie. Smaka på denna:

5×200 Frisim med fenor, All out med 60 sek vila.

Nu kan jag inte skryta om mina farter precis. Har en bra bit kvar till önskad simform men första 200ingen gick på runt 2.02-2.03 och 2:a något långsammare. Sen började det göra så fruktansvärt ont i precis hela kroppen. Var uppe och vände på 2.11 innan jag lyckades lägga sista på 2.07.

Där efter var det 2×500 frisim med paddlar. Bara för att få armarna så där lite extra möra och fina. 

Serien avslutades med 10×100 Frisim med fenor, ALL OUT starttid 2 min. Här lyckades jag ändå lägga de flesta 100ingarna på runt 59 sek +-. Jag lyckades även blir TOTALT slut och då menar jag TOTALT slut. Serien malde sakta men säkert ner både kropp och själ.

Halvligger nu i soffan och min tanke var att jobba lite men det var lite för naivt från mig sida. Är glad att jag lyckades få ihop denna texten 🙂

Krigar jag på lika bra med simningen som jag gjorde idag så kanske det kan gå snabbt till våren. Kanske gör en mini toppning till årets simtävling. Ja jag kommer att simma KM i år.

Förövrigt så fick jag plastfodral till telefonen från Velopac till butiken idag. Smidiga och snygga till ett bra pris.

95 kr för denna varianten:

Nu väntar sängen innan jag somnar i soffan.

Ciao

Hur gick det så här fel???!!!!

Nu var det ett tag sedan jag skrev här. Jag skyller på att jag inte är van vid att ha ett vanligt jobb på 50% 🙂 

Tänk då om jag jobbat ordentligt på 100%, nej det hade aldrig fungerat. Men ska sanningen fram så jobbar man väl mer 150% än 50% men svårt att urskilja på jobb och fritid. Nu vet jag att där är många som kommer sätta kaffet i halsen och skratta men den bjuder jag på.

Det är kanske är jobbförvirringen som är anledningen till att jag i måndags lovade att dyka upp på träningen på fredag. Ja nu är det inte träning på en rimlig tid utan träningen startar kl 05.45…….. 

HUR TÄNKTE JAG DÄR?

När jag slutade simma på elitnivå så lovade jag mig själv dyrt och heligt att aldrig mer morgonträna. Men detta har sakta men säkert ändrats tydligen. Hur kan det gå så här fel för en pojke i sina bästa dagar. Tycker att man borde ha så pass mycket förstånd innan för murarna att man tackar nej till sånt här, men tydligen inte 🙂

Även om det är 14 år sedan jag hoppade i vattnet 05.45 senast så minns jag fortfarande hur hemskt de första 50 m är. Det är totalt vidrigt och ändå gör man det. 

Jag har sakta dragit igång träningen igen mot en förhoppningsvis kommande säsong. Idag hann jag bara med ett intervallpass löpning. Där var möten, PT Träning och cykelförsäljning på kalendern samt tid för familjen som fick gå före. Men hoppas sakta men säkert komma upp i en skaplig mängd träning inom de kommande veckorna. Dock var det ett bra intervallpass. 4×6 min med 2 min jogg mellan på löpbandet som var inställt på 6% lutning. Kunde kontrollerat och säkert spring på 4.28 tempo. Fråga mig inte varför det blev just 4.28 men det kändes bra där.

Nu väntar dock sängen.

Ciao

Gubben fick ge sig!

Får bli ett snabbt inlägg idag, klockan är redan på tok för mycket och den gamle mannens kropp är sliten. 

Den med strukturerade träningen drog igång igår när jag var på gymmet. Körde relativt lugnt pass med tanke på att det var ett bra tag sedan jag befann mig på gymmet. Sprang 45 lätt på löpbandet efteråt. 

Detta gjorde att jag vaknade som en 90 åring i morse och toasitsen var en halvmeter för långt ner. Dock kunde jag springa 1h i morse väldigt lugnt. 

Nu ikväll så fungerade det med familjen att simma med simklubben. Alltid lika roligt när jag kan komma ner och simma ”på riktigt”.

Som vanligt när jag kommer ner så är det nära döden upplevelser och även så idag. Huvudserien var 20×100 i varierande farter. Men som jag har skrivit innan så är simformen låååååååångt bort och de ”snabba” 100ingarna gick på 1.04. Inför sista 100ingen så hetsade jag småpojkarna med följande:

Fick dom stryk av gubben så skulle dom simma ytterligare en 100ing hårt direkt efteråt. Nu blev det precis tvärt om och jag fick skämmas. Läs ligga på kanten och hitta någon typ av medvetande. Så nu blir där ännu mer fokus på simningen framöver. Kan inte låta småpojkarna simma snabbare än en 🙂

Så ska försöka få till 2 pass med simklubben i veckan och 1-2 pass själv. Så kanske man kan komma i närheten av fjolårets simform. Det nalkas ju snart simtävling 🙂 men mer om detta längre fram.

Sängen, nu kommer jag.
Ciao

Att simma med dålig simform.

Det är få saker som är så jobbiga som att simma med simklubben med dålig simform. Ja det skulle vara att springa en halvmara och öppna lite för snabbt. Men det är en annan typ av trötthet. Tröttheten jag fick idag var mer som en REJÄL käftsmäll med eftertryck. När jag kom hem från passet hade Kajsa gjort mat men aptiten försvann mot slutet av dagens pass.

Efter mitt beslut att inte köra Ironman Barcelona så har jag knappt simmat något och när jag väl har gjort det så har jag simmat typ 3000m i mysfart. Så simformen är så långt ifrån bra man kan komma. Detta gjorde dagens pass inte enklare precis.  

När jag kom ner så stod där 1500 valfritt insim och sen:

6×75 MAX med fenor start 4 min och då var det MAX

200 bad

5×50 MAX start 2:30 och dessa var ännu mer MAX

De första 2 gick väl okej förutom att tekniken var en total katastrof. Sen fylldes kroppen med så mycket laktat att jag höll på att gå mitt av. Sista 75:an skrattade jag under vattnet, jag tog i allt jag kunde men det gick inte snabbare för det. La 75:orna med fenor från 40.0 till 42.5

Sen var det 200 bad och jag lyckades iallafall simma 100 meter sen vilade jag resten. 

Därefter var det 50:orna kvar och samma här de 3 första gick väl okej trots en totalt sönderkörd kropp. 4:de var totalt överlevnad och inför den sista så kände jag illamåendet sköljde över mig. Gjorde ett utskjut och simmade 15 m sen fick jag i ren panik springa till toan. Men klarade mig utan att vända ut och in på magen. Undrar vad alla föräldrar till simskolebarnen tänkte när en smått skäggig gubbe sprang till toaletten mitt under träningen 🙂

Men minns tillbaka 15 år då jag varje torsdag stod och kramade toaletten under våra syrapass. Skönt att slippa detta idag iallafall.

Tanken är att det ska vara en lugnare period med träningen nu men att simma hårt skadar inget mer än självförtroendet. Har iallafall lovat mig själv nu att ta tag i simningen igen. Iallafall nästa vecka då lite mer strukturerad träning tar vid.

Måste avsluta och skriva ett par rader om gårdagens VM. Ett VM som höll på att kosta mig vårdnaden av min yngsta dotter. Hon satt i mitt knä och kollade de sista 5 km med mig. När Mads Pedersen korsade mållinjen som världsmästare så skrek jag till och reste mig från soffa. Som tur var hade jag sinnesnärvaro att ta tag i Inez på vägen upp. En fantastik bedrift av en fantastisk cyklist. Jag har tyvärr fått köra mot honom ett par gånger i Danmark och redan då visade han sin fantastiska talang genom att ställa av resten av fältet 🙂

Ciao

Jag hjälper dig att bli en snabbare simmare!

Vill du blir en snabbare och mer effektivare simmare då är denna texten kanske något för dig.

Efter alla mina år som elitsimmare samt de tränarutbildningarna jag läst så har jag tillräckligt med kött på benen för att lära ut simning till de som vill bli snabbare och mer effektiva simmare.

Till skillnad från många idrotter så handlar simning så otroligt mycket om teknik och att hålla tekniken när orken inte riktigt finns där.

Därför kommer jag framöver hålla i simträningar för de som är intresserade. Träningar bedrivs antigen i Malmö eller Trelleborgs trakten.

  • Vi går igenom din teknik och hur du enklast kan få en mer effektivt simning.
  • Anpassar teknikövningar efter ditt behov.
  • Går igenom vilka hjälpmedel som kan hjälpa din simning.
  • Gör ett simtest så du har något att jämföra med längre fram.

Pris: 595 kr

För frågor skicka eller om du vill boka en tid skicka ett mail på: patrik@visomcyklar.se

Där kommer även blir en simträningsgrupp under hösten. Information när det startar och vilken dag det gäller kommer längre fram.

Ciao

Simning!

Familjen sover och själv sitter man uppe med sina egna tankar. Det är ingen bra aktivitet vill jag lova, man kan komma på en hel del bra samt dåliga saker 🙂

Har försökt ta ett tag när det gäller simningen, var irriterad att jag ”bara” var 2:a upp ur vattnet i Azorerna samt att där inte varit någon vidare struktur senaste tiden på simningen. 

Jag har simmat men inte med någon vidare eftertanke och planering. Passen har legat på runt 3 000- 3 500m de senaste veckorna och det räcker inte till om man vill simma hyfsat fort i vattnet. Därför har jag sakta men säkert ökat upp mängden efter Azorerna samt planerat lite bra pass. Idag blev 3:e simpasset på 3 dagar och tror passet slutade på runt 6 500m idag. Huvudeserien var nämligen den berömda THE HOUR. Väldigt enkel serie men totalt omöjligt att hålla koll på hur långt man simmat. Det är att plaska på i ett bra tempo i 60 min, svårare än så är det inte 🙂

Tjuvtittade på klockan lite och 100ingarna låg runt 1.15-1.17 men det kan lika gärna varit något snabbare någon gång och lite långsammare någon gång. Svårt att få exakta tider när man tittar i farten.

Hoppas och tror att upplägget jag lagt till mig själv nu kan ge lite extra fart i vattnet. Annars får jag helt enkelt skylla på att jag inte är bättre.

När det kommer till att tävla på längre distanser så krävs det även en hel del träningstid också. Detta gäller så klart även simningen också även om simning handlar otroligt mycket om teknik. Men har du inte styrkan och uthållighet att hålla ihop tekniken så faller det hela. 

Tänkte dra igång lite simträningar med mera framöver. Tänkte att man kan dra nytta av sin simtränar utbildning som jag gick för länge länge sedan. Men vill man redan nu har lite personlig simträning med mig inför sommarens tävlingar så hör gärna av er.

Nu väntar sängen.

Ciao

Att simma med paddlar!

Ny dag och ny träning med Triathlon förbundet. Idag fick jag köra lite med fjunisarna och jäklar vad där var tryck i pedalerna hos dessa små liven. Roligt att se hur dom kör när man skriker lite på dom. Att den ena fick lägga sig i diket efteråt är bara ett tecken på att man lyckats som tränare 🙂

Men tänkte inte skriva så mycket mer om detta just nu utan tänkte ta upp det här med att simma med paddlar. Det har gått någon trend i att simma så många meter man bara kan med så stora paddlar som möjligt.

I onsdags simmade jag med något större paddlar än vanligt och jag räknar mig trots allt till skaran som kan kalla sig ”hyfsade simmare”. Trots detta så tappade jag tekniken helt och blev bara trött när jag simmade med dessa paddlarna. Har man då börjat simma när man varit lite äldre så ser jag inte poängen i att simma meter efter meter med paddlar. Tekniken förstörs och man blir bara onödigt trött i armarna. Att man bygger styrka på detta sättet tror jag inte en sekund på. Tror det med stjälper än hjälper.

När jag själv var aktiv så skulle man just simma med så stora paddlar som möjligt. Vissa tillverkade egna när de största man kunde köpa inte var tillräckligt stora. Detta gjorde bara att riktigt många fick problem med axlarna. Jag var aldrig med på det tåget och fick aldrig problem med axlarna. 

Nu låter det som vi simmade otroligt mycket med paddlar men tror inte att vi simmade mer än 10-15% med paddlar.

Då är det bättre att simma med mindre paddlar och bibehålla den goda tekniken. Där finns andra sätt att bygga styrka på i vattnet. Be någon kompis hålla dig i benen och jobba med armtagen på det viset under kortare perioder. Ett annat alternativ är att sätta en dolme mellan benen och simma, men utan paddlar.

Många säger att paddlar ge dom bättre teknik och det tror jag inte heller på. Då tror jag att fenor är ett betydligt bättre hjälpmedel. Det gör att få får lite längre tid att sträcka ut armen och att tänka på just tekniken.

Bara lite tankar från en relativt svag simmare.

En i landslaget kom fram till mig idag och undrade hur jag kunde simma hyfsat snabbt med de små klena armarna 🙂 Det var en gåta tyckte hon men simning är så mycket mer än bara styrka….!!!

Nu är det snart fredag.

Ciao