Grey Matter och jag kom ner på jorden!

Först vill jag göra lite reklam för en ny cykel som Argon 18 har släppt och därefter vill jag klanka ner på mig själv.

Cykeln jag vill skriva ett par rader om heter Grey Matter.

Argon 18 släppte för ett tag sedan en ny Gravel cykel som härstammar från vår populära Dark Matter. Grey Matter är en ALU Gravelcykel som har samma typ av framgaffel som Dark Matter. Vilket ger den en otroligt skön känsla och mjuk gång på grusvägarna. Montera på 42mm däck och du tar dig fram på de flesta underlag.

Grey Matter är den perfekta cykeln för dig som vill uppleva grusvägarnas charm och samtidigt inte tömma spargrisen. Vi eller ja Argon 18 har lyckats med konststycket att få med många av Dark Matters egenskaper in i Grey Matter. Vill man montera på ordentliga skärmar för att slippa bli helt grisig så finns där möjlighet till detta. 

En grym cykel helt enkelt. Vill man kolla in cykeln mer så klicka HÄR

Kan även skriva att jag blev nedtryckt i skorna, slaktad, förnedrad och utskämd på gårdagens simträning. Det var ett insim, 8×50 som tävlingslopp från pall med start var 7:e minut med lite lugn simning i vilan. Hela passet avslutades med 500m lugn simning.

Dessa satans ungtuppar satte mig på plats idag. 50m är för kort för en gubbe och helst när dagen inte riktigt är där. De jag simmade frisim på hamnade på 27.1-27.3, vilket är lite för långsamt. Detta säger inte så mycket hur snabbt man simmar på 1900 eller 3800m. Men är där ett tävlingsmoment i träningen så är det, så mycket tävlingsmänniska är jag trots allt 🙂

Får väl utmana ungtupparna på 400fr eller ännu hellre 1500fr, när jag tänker efter så hade det nästan räckt med 200fr. 🙂

Nog om det. Fick även till ett bra löppass i måndags. Första riktiga löppassen sen jag fick problem med höften. Det blev 20 km med lite varierande underlag och det bästa är att höften kändes lika bra efter passet som innan. Så nu kan man sakta men säkert höja volymen när det kommer till löpningen.

Äntligen känns det som man är på gång igen.

En kaffe på detta så kör vi

Ciao

Simning är inte skönt, det är plågsamt!

Jag har själv sagt det ett antal gånger, att simning är skönt för kroppen. Simning är INTE skönt för kroppen, simning är plågsamt för kroppen. Försöker lyfta upp mina händer till tangenterna för att kunna skriva detta inlägget. Om jag når att få ner allt jag vill innan det krampar återstår att se.

Vad är då anledningen till detta? Jo det ska jag förklara för er.

Gårdagens huvudserie var 16×50 start 60s och inför 4,8,12 och 16 var staren 90s. Detta för att dessa av ALL OUT, resten var fart 2 (distansfart). Den serien kan man kanske överleva med näppe. Sen stod där 12×100 ben med platta, där var tredje var ALL OUT. Dessa ALL OUT 100ingarna tog ca 1:25 att simma, samtidigt som jag blev kränkt av min kompis Victor. Bara för att göra Victor lite förbannad så skriver jag att han fuskade med att simma ryggsimsben på ALL OUT 100ingarna. 🙂 Som om det inte vore nog så hade vi en tysk OS simmare som tränare och han skrattade över mitt hopplösa försök att simma snabbt.

Morgonen idag bjöd på 3h distanscykling med 3×8 min styrkeintervaller med ben som var som stockar. Dock tog jag mig igenom detta på ett bättre sätt än jag hade trott. Nu på eftermiddagen så lämnade jag datorn några minuter tidigare än planerat för att åka ner och simma med klubben. 

Där och då serverades dödsstöten. 4 varv av 8×25 ALL OUT med fenor, start 1 min. För en gammal gubbe som mig så var detta fruktansvärt. Inte heller har jag vett nog att inte hetsa igång de yngre simmarna, vilket gör det ännu jobbigare.

Så får väl omformulera mig när det kommer till simning. Simning är plågsamt för kroppen men otroligt roligt.

Jo, en sista sak. Vi på Guided Heroes har tagit fram ett paket för de som vill ha samma träningshjälp som proffsen har. Daglig feedback på träningen och obegränsat med justeringar. Vi har döpt det till PRO och läs mer om det genom att klicka in HÄR .

Jag vet inte riktigt vad jag ville ha sagt med detta inlägget egentligen. Men det kanske kan underhålla någon 30s eller något. Simmar man regelbundet så får man gärna testa att simma 4 varv av 8×25 ALL OUT och sen berätta hur det kändes.

Ciao

Dags att ta av klockan när det ska simmas i bassäng!!!

Det var ett tag sedan jag raljera, så det är väl på tiden att jag gör det igen. Så kära läsare och kära triathleter, det är dags att lägga klockan på kanten istället för att ha den på handleden när ni simmar. Där finns INGEN fördel att ha den på handleden utan bara nackdelar.

Kan dra några av saker här:

  • Det låter varje gång det ska göras ett LAP
  • Du måste ändå räkna hur långt du har simmat för det går inte går att lita på klockan
  • Pulsen stämmer inte
  • Det kollas mer på klockan än det simmas
  • Det ser förbaskat fult ut, lite som att köra med ankelstrumpor när man cyklar 🙂
  • Skrev jag att det låter hela tiden om den här klockan?

Då svara säkert någon: Jag vill se hur snabbt jag simmar. 

Här kommer mitt svar på den frågan:

I de flesta vettiga simhallarna runt om i Sverige sitter där stora klockor på väggarna så man kan se hur snabbt man simmat.

Då kommer säkert någon världsstjärna och säger att träningen måste registeras. Då svara jag följande:

Det går att lägga in i efterhand vad man har simmat, hur långt man har simmat och hur hårt det var.

Så med detta i åtanken kan någon förklara för mig VARFÖR man har klockan på armen när man simmar? 🙂

Ni förstår att jag lägger väldigt mycket tid på de stora VIKTIGA frågorna här i livet. Lite som att man inte äter chokladglass, dricker te eller äter varma mackor med frukt på.

 

Min egna träning då? 

jo, den börjar faktiskt rulla på bra. Får in mina 2 styrkepass i veckan och kunde springa lite lättare intervaller igår utan någon smärta. Idag fick jag till nästan 4 1/2 h cykling. Kajsa var med tjejerna i skogen så planerade in mitt fikastopp där. Det bjöds på kaffe och nygräddad kanelsnäckor gjorda på stormkök. Efter fikan hade jag ca 1 h hem och lyckades få 2 punkteringar på denna timmen. Sista kom som tur var med 4 km hem, vilket medförde att det blev cykling med punkterat framdäck sista biten hem.

Efter första 20-30 min idag så trodde jag inte på något längre pass då det ösregnade. Men hoppades på att det skulle bli bättre och det blev det. Trots punkteringarna så blev det ett riktigt bra pass som avslutades med bra ben och en stor sol.

Nu blir det soffan och förbereda försvarstal angående klockans vara eller inte vara när det kommer till simning 🙂

Ciao

Patrik

Företagsutmaningen på Tandem!

Till våren ska det avgöras, vem eller vilket företag blir det snabbaste i Sverige på 10 km tandemcykling 2023?

Hur går det till?

Under våren/sommaren kommer jag och Hein åka runt för att utse Sveriges snabbaste företag eller privatpersoner på 10km tandemcykling. Företaget väljer ut deras starkaste cyklist som tillsammans med mig ska köra 10 km så snabbt det bara går. Twisten på det hela är att han som sitter där bak ska ha ögonbindel på sig hela tiden. Samtidigt som det är en ”tävling” så är det även en upplevelse.

För att göra det rättvist kommer jag använda mig av en wattmätare och hålla mig till tex 250 watt. Vi kommer även att försöka hitta en sträcka som ser likande ut på alla 3 ställena.

Vi tänkte arrangera detta i Sveriges 3 största städer. Malmö, Göteborg och Stockholm.

På kvällen bjuder vi på middag samt en föreläsning om vår resa mot Paris 2024.

Anmälningsavgiften är 10 000kr ex moms eller valfritt större belopp och faktureras när företaget har anmält sig. 

Lite bakgrund till det hela:

Hein Wagner är blind och vill göra ett seriöst försök att nå Paralympics 2024 i Paris. Jag (Patrik) är enbart 100% galen och denna kombinationen har visat sig vara perfekt.

Här är lite mer info om vår satsning samt vad som krävs för att målet ska uppnås. Det är inget lätt mål, men hade det varit det så hade alla kunnat göra det.

För att nå Paris behöver vi stöttning och sponsorer. Därför tyckte vi detta var ett roligt sätt att säkra oss nödvändig support mot vårt mål.

Nu hoppas vi att många vill ta chansen att utmana sig själv, andra företag och samtidigt stötta vår resa mot Paris 2024.

Skulle något företag vilja ha en heldag med oss och cykla tandem med ögonbindel på så löser vi givetvis detta också.

Hjälp oss gärna att sprida detta till så många så möjligt.

Tack

Hein och Patrik

Tandemcykling med Volvo!

Ibland får man lite speciella jobbförfrågningar och igår var en sådan dag. Jobbet gick ut på att cykla runt med Volvos internationella tekniker på en tandemcykel. Så bakom mig på cykeln satt där personer från Indien, Japan, USA och många andra länder med en bindel för ögonen. De skulle få upplevelsen av att vara ”blind” och ändå ha möjligheten att cykla.

Gemensamt för alla förutom att de jobbar för Volvo var att alla hoppade av cykeln med ett brett leende på läpparna. De tyckte det var en fantastisk upplevelse.

Volvo hade ordnat så deras anställda under dagen skulle testa 5 parasporter och då cykling var en av sporterna. Ett grymt intiativ av Volvo och det blev en helt fantastiskt dag.

Se bilderna här:

IMG_6612

På plats var även Louise Jannering som är en av sveriges bästa paracyklister och som tog medalj i Toykey förra året. Det visade sig att hon aldrig hade testat sitta fram på en cykel. Vilket kanske inte är så konstigt då hon är blind. Detta var vi tvungna att testa då vi hade en hel fotbollsplan framför oss och inget att cykla in i. Sagt och gjort, Louise satte sig dra framme och jag där bak. Sista försöket vi gjorde var faktiskt helt okej men vi kan fram till att våra vanliga platser på cykeln är det bästa för alla iblandade. Men man måste testa och man måste våg misslyckas för att lyckas. Vi båda 2 en större respekt för varandras jobb på cykeln efter dessa försök. 

Jag fick också uppleva hur det är att sitta där bak och inte se något. Fredrik (Bauer triathlon) körde runt med mig där bak och vilken fanatiskt upplevelse det var. Ska inte säga att jag får uppleva samma sak som Hein eller Louise där bak, men förstår att deras andra sinnen stärks när de inte kan se.

Hur går träningen själv, Patrik?

Jodå. Min fot börjar bli bättre efter att jag stukade den nere i Portugal men tyvärr har höften fått sig en smäll istället. Fick till strax under 1 h lugn löpning idag och tyvärr känns höften inte bättre nu på kvällen. Så får ta tag i det ordentligt på måndag. 

När jag inte har kunnat springa denna veckan så har det blivit så pass mycket som 4 simpass och börjar nästan känna mig som en simmare igen. 

Annars är där spännande saker på gång, saker som jag aldrig trodde jag skulle få uppleva som 36 åring. Så jag kanske återigen får äta upp det jag har sagt, men denna gången gör jag det med glädje. Återkommer när fler brickor har fallit på plats.

Nu väntar sängen.

Ciao

En blind leder en seende!

Efter en skön morgonsimning och sen jobb så satte jag mig i bilen för att köra till Hein. Känns obehagligt att lämna Skåne för andra helgen i rad till förmån för Norrland. Kanske kommer hem och pratar väldigt märkligt om detta ska fortsätta 🙂

Vi började med att ha ett väldigt bra möte med Sweden paratritahlon. Där vi gick igenom vad vi behöver göra för att nå Paris 2024. Som jag har skrivit tidigare så kostar denna satsningen både tid och pengar. Detta måste täckas på något vis.

Efter mötet så bytte vi om till löparkläder för att springa en timme lite lugnare. Vi startade på nya vägar och kom sen in på vägar vi sprungit på tidigare. Sprang lite längre bort än vi gjort tidigare och sen vände vi för att springa samma väg tillbaka. Efter 2 km så sa Hein ” snart är vi tillbaka till vägen som anslöt till den vägen vi springer på nu” och jag svarade då ”nej den vägen passerade vi för 400-500m sedan” 20 meter senare ser jag vägen vi kom ifrån. Jag brukar ha 100% koll på vägar och var jag är, men idag blev jag överkörd av en blind man. Varpå Hein säger ”jag må vara blind, men så totalt blind är jag inte” (han är totalt blind men det hindrar inte honom från att hitta) Därefter ökade jag farten lite bara för att jävlas 🙂

Tror jag skrev det sist vi tränade tillsammans men skriver det igen. Ni tror att vi springa på fina raka vägar, dock jobbar vi inte så. Denna bron sprang vi över en gång idag. Be en kompis guida dig över något likande samtidigt som du blundar. Det är respekt det Hein gör och jag börjar övervinna min rädsla för att något ska hända. Jag menar, har får själv skylla sig som lägga all sin tillit till mig. Det gör ju inte ens Kajsa och henne bor jag tillsammans med.

Efter vår timme så hoppade jag upp på Hein´s löpband för att få några intervaller in på kontot. Blev 4x1km på 3:20 och känslan var helt okej. Benen börjar komma tillbaka till något normalläge efter Åre.

Imorgon väntar en riktigt hård dag. Det blir en längre tur på cykeln med lite hårdare fartinslag (stressad tröskel) därefter 6 km löpning varva 2x2km ska vara på tävlingsfart. För att få en bra dag så har jag lovat Hein lite simning på eftermiddagen. Tur att han inte kan se vad jag planerat utan bara får hänga med på idiotin. Ahh den var dålig men det var det bästa jag kunde komma på så här på en fredagskväll.

Där kommer säkert fler roliga historier imorgon.

Ciao

Tränare, föreläsare och redo för Europacupen!

Ytterligare en helg har passerat och för många börjar vardagen att infinna sig igen, inte för att det är något dåligt. Vardagen är trots allt den man lever med under större delen av året. 

Under helgen som passerade arrangerade Skånes Simförbund ett Open Water event i Ljungbyhed. Jag fick förmånen att vara tränare under simpassen och sen avsluta det hela med en föreläsning. Det är helt fantastiskt att få vara tränare på arrangemang likt detta, att stå där på kanten för att förmedla både kunskap och glädje till deltagarna är något speciellt. För mig är det är otroligt viktigt att alla som kommer har roligt och lämnar det hela med ett leende på läpparna. Sen ska alla givetvis få ny kunskap och gå därifrån lite bättre än när man kom. 

Jag hoppas jag lyckades med detta under lördagen, annars får jag göra om och göra rätt 🙂

 

 

Något annat som är otroligt glädjande är att jag och Hein nu är på startlistan till en Europacup tävling i Portugal under September månad. Så nu blir det full fokus för att komma i form till den tävlingen. Vi kommer helgen innan Portugal köra en tävling i Vadstena och helgen innan dess köra ytterligare ett mini läger för att träna ihop oss ytterligare.

Vi har har hittat ett bra sätt att kommunicera på och ett sätt för mig att förmedla träningen. I vanliga fall skriver jag all träning i i Today´s plan men det går av förklaring skäl inte till Hein. När jag gör passen så får jag tänka en gång extra och vara tydlig i det jag kommunicerar. Inte för jag inte är det till mina andra adepter, men de kan läsa träningsbeskrivningen 2 gånger om det skulle vara.

Nu är det många som läser och tänker, hur går det till när Patrik tänker en extra gång och hur kan Hein lita så mycket på den där skåningen. Ja det är frågor som där säkert kommer svar på längre fram under denna resan.

Det bli med andra ord en otroligt spännande månad som kommer.

Själv börjar träningen rulla på ganska bra. Mitt fokus är att komma i bra löpform igen samt att försöka få några extra watt i benen när det kommer till cyklingen. Var ute och körde ett distanspass med supertjejen Julia i torsdags. Julia levererade stora resultat under Tour de France förra veckan. Det firade vid sista timmen med ett stopp över en glass av modell större. Väl när vi satt där så visade Julia svaghetstäcken och jag åt upp glassen snabbare än henne 🙂 Sen 2 veckor tillbaka så har jag besökt gymmet kontinuerligt. Efter första passet så hade jag stora problem att ta mig från sängen till toan och under 2 veckors tid så har benen varit som betongfundament. Dock kändes det något bättre på dagens distanslöpning. Vilket är glädjande inför helgens idioti. Mer om denna idiotin imorgon.

Vi kanske kan få ett uttalade av helgens huvudperson också.

Nu är det dags för 14 kaffet, så vi hinner dricka upp det innan det klassiska 15 kaffet.

Anders, jag dricker kaffe, INTE blekt nordskånskt vatten 🙂

Ciao

Hjälp oss att göra skilland på vägen mot Paralympic 2024 i Paris!

Där kom lite andra inlägg än som egentligen skulle komma upp under helg.

Som jag avslutade fredags inlägg så är det en ganska omfattande och stor satsning som vi ger oss i kast med. När man gör en satsning likt denna så kommer man inte runt att det kommer att kosta pengar, en hel del pengar. Vi har fått klart att resor, tävlingsavgifter med mera kommer bli täckta med hjälp av stöd från Paratriathlon Sweden.

Dock kommer vi inte runt att det kommer att kosta betydligt mer pengar än det fantastiska stöd vi fått för att nå Paris 2024. Det kommer tillkomma träningsläger, material samt att vi ska kunna träna tillsammans hemma i Sverige. Samtidigt som där ska läggas ner en hel del träning och den tiden ska tas någonstans ifrån. 

MEN vi vill att resan mot Paris även ska vara inspirerande för andra att våga utmana sig och göra det man funderat länge på att göra oavsett vad det är. Kan en blind köra en sprinttriathlon så kan alla köra en triathlon, springa ett speciellt lopp eller cykla Vättern. Var och en gör sitt bästa och vinner på så sätt över sig själv. Man kan betydligt mer än vad man tror.

Vi vill även lägga lite extra krut på att inspirera unga både utan och med funktionshinder att testa sina vingar. Några gånger går det helt enligt plan andra gånger går det helt åt skogen. Det viktiga är att man mår bra längs resan och gör sitt bästa, det kommer man otroligt långt med.

En dröm hade varit att få in tillräckligt mycket pengar så vi hade kunna bjuda in idrottande barn med funktionshinder till en träningshelg. Samtidigt som alla sponsorer bjuds in för att vara med. Det är en av sakerna vi vill göra under vår resa.

Därför räcker vi ut en hand till företag som kan ställa sig bakom detta och vill vara med på en resa under 2 år. Vi har gjort lite förslag på hur sponsringen kan se ut men tar gärna ett samtal innan så vi tillsammans ser att det kan fungera. Vi är även i behov av personer som är betydligt bättre än oss på att promota och vad vi kan göra för att kunna dela denna resan på bästa möjliga sätt.

Man får gärna dela detta vidare till så många som möjligt. Målet är Paris 2024 men på vägen vill vi göra en skillnad. Gör vi skillnad för 1 person så har det hela varit värt det. Men som sagt allt kostar pengar och det är inget man gör själv.

Vill man komma i kontakt med oss så mail Patrik@visomcyklar.se

Stort tack för ni läste, delade och hjälper oss på resan mot målet 2024.

Patrik och Hein.

“THIS IS MY RIDE”

Så har ytterligare en helg passerat och jag har börjat ta tag i träningen igen. Körde 3h i veckan och fick stanna efter 2h för att köpa både cola och en glass. Igår så klarade jag lite över 3h på ett sätt som jag är mer van vid 🙂

Jag fick möjlighet att skriva ett par rader för Argon 18. Tänkte jag ville dela med mig av den.

 

Läs “THIS IS MY RIDE” HÄR.

22:38 det är i senaste laget för en kaffe va? Ja inte för kaffet i sig, utan mer för att börja mala bönor nu när barnen sover 🙂

Ciao

Föreläsning och simträning med Skåne Sim!

Blir ett extra inlägga då det precis blev klart att jag ska föreläsa och hålla i simträning den 6:e Augusti i Ljungbyhed. Första delen kommer jag prata lite om min karriär och hur jag har tänkt när motgångarna har varit ett faktum, både privat och idrottsmässigt. Sen därefter blir det fokus på simning. Både på land och sen 2 simpass i bassängen. Så en helgrym dag med andra ord. Alla är välkomna oavsett tidigare simkunskap.

Är ni sugna på att vara med så klicka på länken HÄR samt kolla in bilden här under.

 

Hoppas verkligen att vi ses den 6:e.

Ahh, vi tar väl en kaffe på detta va?

Ciao