Patrik Ericsson

Ja vad ska jag skriva om dagen? Där är betydligt fler frågetecken än utropstecken, men vi börjar väl från början.

När klockan ringde 04:50 så ställde ifrågasatte jag det hela så som så många gånger förr. Dock hade jag en bra känsla i kroppen även jag tyckte jag var tröttare än jag brukar vara innan tävlingsstart. Checkade in cykeln och hoppade ner i min nya våtdräkt (mer om detta imorgon). Simmande in i ca 10 minuter och märkte att där var bra tryck i simningen. Så tänkte att de skulle simma fort för att bli av med mig. 

Startskottet gick och 30 sekunder senare så var det precis som att hamna i en tvättmaskin. Där var armar, ben och kroppar precis överallt. Jag backade av, rundade fältet och simmade fram till täten. Tyckte att det var ett ganska behagligt tempo där framme och när vi sprang upp på stranden för att ta hål på andra varvet såg jag att vi hade blivit en liten tätgrupp. Min tanke var att gå fram i tät och bomba efter sista bojen. Problemet var bara att då kom vi ikapp alla motionärer som var ute på sist första varv. Så min plan raserades lite där. Men var med täten upp iallafall. Detta fyllde mig med självförtroende och motivation.
Det är en häftig känsla för en farbror att vara med och t.o.m före världsstjärnor upp ur vattnet.

Dock försvann min lycka lika snabbt som jag hoppade på cykeln. När jag skulle trampa på så händer INGET. Det var 2 stumma ben som trampade runt och hur mycket jag försökte hänga på täten så gick det inte. Visste att där skulle komma ett gäng till, så slog av på farten lite, drack och gjorde med redo. När Sebastian Keinle och Bart Aernouts kom så satte jag mig ca 10 m bakom dom. Eller ja det kanske var 5-6 m någon gång också, men konstigt nog var jag den som höll bäst avstånd. Vi kom in i dagens första kortare stigning och samtidigt som vi kom in i den så exploderade mina ben igen. Trampande och trampade men INGET hände. Började få ont i magen och hade problem att få ner energi under ett tag. Det var som någon drog ur proppen och all motivation försvann. Blev passerad av den en och den andra utan att jag egentlig brydde mig. Efter 60 km var jag helt inställd på att bryta, men då kom en amerikan ikapp mig och vi höll ihop till växlingen. 

Kom överens med mig själv att springa iallafall 5 km. Men märkligt nog så kunde jag hålla 3:40-3.45 tempo utan någon större ansträngning på asfalten. För gudarna ska veta att underlaget varierade under löpningen. Det var sand, asfalt, grusväg, stig och kullerstenar. Efter första varvet gjorde jag en ny deal med mig själv. Den var att jag skulle ta mig igenom löpningen på ett värdigt vis och se det som träning inför Swissman. Jag pressade mig inte utan höll tempot och ansträngningen på en lagom plågsam nivå. Det visade sig att jag landade in på 1:19 på löpningen, vilket jag är nöjd med efter omständigheterna.

Så nu blir det till att analysera och försöka hitta svar på varför cyklingen var så oroligt dålig. En sak är om jag hade haft en bra känsla och okej watt och att de andra bara körde snabbt. Nu var det dålig känsla, dåliga watt och totalt döda ben.

Så det var inte det jag hade hoppats på, men trots ett långt skadeuppehåll så är löpningen stabil samtidigt som simningen är bättre än någonsin. Får försöka ta med mig de bra sakerna till nästa tävling och framförallt till Schweiz.

Nu väntar sängen, ögonen går i kors.

Ciao

Nu är det inte många timmar kvar förrän startskottet på årets första tävling brinner av. Vet inte varför fransmännen har en förkärlek till att starta tävlingar mitt i natten, i detta fallet kl 07:00. Vilket medför att jag måste ställa klockan på 04:50 eller något liknande. Bara att komma upp vid den tiden är en prestation i sig själv 🙂

Har försökt koppla av så mycket så möjligt under dagen men ändrat lite på hur jag vanligtvis gör innan tävlingar. Simmade ca 30 min väldigt lugnt på förmiddagen i ett kristallklart hav, tog en kaffe direkt efteråt, vilade lite och sen åt en bra lunch. Därefter hoppade jag i mina cykelkläder för att köra ca 1 1/2 och där ändrade jag lite på upplägget. I vanliga fall brukar jag bara rulla lugnt och lägga in kortare sträckor med högre watt. Nu håll jag farten/effekten uppe i nästan 20 km, inte så att jag blev trött men det var inget rullande heller. Får se vad utfallet blir imorgon. Givetvis blev det ett kaffestopp på rundan, vissa saker ändrar man ABSOLUT inte på 🙂

Tanken imorgon är som vanligt att kriga till benen inte bär mig längre. Där är ett par RIKTIGT duktiga proffs på plats imorgon som kommer göra det hårt för mig, dock är just dessa något långsammare i vattnet. Eller jag hoppas att de är långsammare än mig. Min tanke är iallafall att göra en bra simning och sen hänga på dessa när de kommer på cyklingen. Sen får vi se hur långt det bär. Jag är hellre med och kriga där uppe än köra safe för att få en ”bra” tid. Vilket hade blivit svårt imorgon oavsett vad då det är 1900m simning, 101 km cykling och 21 km löpning på schemat.

Så nu är det bara att placera benen i viloläge, äta lite dyrt godis som transporterats från Kastrup och be till vädergudarna imorgon. 

En sak är säkert, jag ska göra allt som står i min makt för att leverera en prestation jag själv är stolt över. 

Vai vai vai

Ciao

Nu var det allt för längesedan jag skrev här. Som jag har skrivit ett par gånger tidigare så har inte riktigt tiden räckt till för att skriva här. Nu kommer det se lite annorlunda ut länge fram och då tar jag även ett nytt tag om bloggen. Där har varit många som frågat efter inlägg och visst har där hänt en hel del sen sist.

När jag skriver detta så sitter jag nere i Franska Frejus, ca 50 km från Nice där det äntligen blir säsongspremiär på Söndag. Har skjutit upp tävlingssäsongen gång på gång nu pga en smärtande  höft och fot. Men nu har det varit bra ett tag och har kunnat springa kontinuerligt ett tag, därför gör jag ett försök på söndag. Det är en halv IM som står på agendan och har nog aldrig varit så osäker på formen. Eller det är inte riktigt sant, simningen känner jag mig 100% säker på. Ska någon simma ifrån mig på söndag så ska dom simma riktigt fort. Det är en riktigt härlig känsla att ha med sig in i en tävling.

Cyklingen och framförallt löpningen är där mer osäkerhet kring. Jag hoppas dock på att få en bra tävling och ett bra avstamp inför de sista veckornas hård träning inför Swissman som är ett av årets stora mål.

I övrigt kommer det bli en intensiv tid framöver. Hein och jag har några tävlingar/event på schemat samt att jag har lite egna tävlingar som jag ska köra.

En av sakerna som blev klart här i veckan är att jag och Hein ska köra halv vättern för att uppmärksamma paraidrotten. Vi ska försöka inspirera så många så möjligt att börja röra på sig och så klart lite extra fokus på att det ska göras på någon typ av cykel. Att man trots funktionshinder kan göra väldigt väldigt mycket och detta tillsammans med alla som inte har något funktionshinder. Där kommer komma ut lite reportage med mera längre fram som jag kommer dela här.

Så väldigt mycket roligt att se fram emot.

Nu däremot ska jag försöka få tag på lite mat.

Mer om själva tävlingen imorgon.

Ciao

Tanken var att jag skulle göra tävlingspremiär nästa helg i Portugal men då jag fortfarande har en höft som inte riktigt ger med sig så har jag flyttat fram premiären ett par veckor. Vill inte stressa fram något och göra något ännu värre. Jag kan springa lite lätt nu och på löpband med lite % på bandet, men det känns fortfarande i höften. Dock blir det inte värre efteråt och inte heller dagen efter. Så det är ett stort steg framåt. Däremot är det en väldigt skillnad att spring i backe på ett löpband kontra att maxa en halvmara under en halv IM. Så får att vara på den säkra sidan så har jag fått en akuttid till en ultraljudsundersökning i Malmö imorgon eftermiddag. Så håller tummarna att den inte visar något allvarligt så jag kan nåla på mig nummerlappen igen. Det är bra att känna en massa grymma människor som vill hjälpa 🙂

Håller tummar att det inte är något allvarligt imorgon och att jag sakta men säkert kan vrida upp löpvolymen igen.

Måste ta några minuter för att skriva om simning och hur snabbt världseliten simmar. Jag har det enormt förspänt när det kommer till att träna med riktigt duktiga idrottare. Nu har jag till min stora förtvivlan blivit kompis med en tysk OS simmare. I måndags skulle det simmas en 100 broken från pall. (Det är 4×25 med 10 sekunders vila)

Filde var först ut och gjorde 45,6 ganska avslappnat. Då flög tävlingsdjävulen i mig. Den tiden borde jag kunna utmana om jag tar på mig fenor, tänkte jag. Kände redan efter 3:e 25:an att det inte skulle gå. I mål fick jag gissa tiden och satte den ganska på pricken. Jag släpade mig i mål på 47.8 och ganska missnöjd. Givetvis blev jag retad hela kvällen för hur långsam jag var via sms.

Igår när jag var nere och simma så tänkte att nu JÄVLAR ska han få på skallen, tyskjäveln. 🙂 så på med fenorna och upp på pallen. Hade ett betydligt bättre tryck i simningen och var förhoppningsfull att jag skulle vara i närheten av honom. 46,8 fick jag höra och direkt tänkte jag, det var ju fan. Efter ett par minuter så var jag ganska nöjd med tiden och återfick min enorma respekt för den yppersta eliten och hur fruktansvärt snabba de är.

Tror nu inte att jag har gett upp tanken på att slå honom en dag, dock kommer jag fuska med mina fenor. Men snabbast vinner väl? 🙂

Nu håller jag tummarna för att SMHI fixar till morgondagens prognos. Det är både kallt och tråkigt att cykla i regn.

Ciao

Jag skrev att där är spännande saker på gång när det kommer till våtdräkter och att bli snabbare i vattnet.

Tillsammans med sveriges bästa openwater simmare (Ellen fd Olsson Fildebrandt) och den 3 faldiga OS simmaren (Christoph Fildebrandt) kommer vi börja sälja våtdräkter, simtillbehör med mera till riktigt bra priser från Zaosu. 

Jag testade en av deras dräkter i måndags och blev glatt överraskad över dess egenskaper. Jag vill ha en dräkt som är smidig och ganska tunn för att inte påverka mitt vattenläge allt för mycket. Mina krav uppfylldes och kunde inte känna någon märkbar skillnad på Zaosu dräkten och min nuvarande Orca dräkt, som kostar nästan det dubbla. Det var då vi bestämde oss för att beställa hem testdräkter. Dräkterna skickas i mitten av nästa vecka, så inom 2 veckor kommer där finnas möjlighet att testa en dräkt.

Framöver kommer där komma betydligt mer information om både Ellen, Christophe och våtdräkterna från Zaosu. Vi kommer presentera dagar då man kan testa dräkter samt priser. Så är du på jakt efter ny våtdräkt så håll ögonen öppna. Men här kommer lite bilder från den dräkten jag testade i bassängen tidigare idag. Det är deras toppdräkt och kostar endast ca 6800kr. Vilket är otroligt mycket våtdräkt för pengarna.

Ciao

Patrik

Nu har farbror verkligen blivit farbror. Har skrivit innan att jag har haft lite problem med min höft men den har blivit bättre och bättre. Pga av det dåliga vädret idag så beslutade jag mig för att springa på löpbandet istället. 

Efter ca 35 min så högg det till i ryggen men gick över ganska snabbt, så beslutade mig för att testa igen. Efter ytterligare 5 min så högg det till i ryggen igen och jag fick ge upp. Förmodligen har jag kompenserat höften med hjälp av ryggen. Så nu ska farbror in till verkstaden och se om det går att få det hela att bli bättre. 

Detta kommer lite olägligt då tanken är att jag ska tävla om 3 veckor nere i Portugal. Förhoppningvis kan denna planen ligga kvar men det får inte vara risk för att något blir sämre. Hoppar hellre över en tävling för att inte riskera något inför Schweiz i sommar.

Var nere och simmade i eftermiddags med min nya kompis (Filde,Tysk trefaldig OS Simmare) som tränare. Jag har tyckt på senare tid att simningen går rätt håll, MEN tydligen var det bara en känsla 🙂

Men det är väl det som är utmanande med simning också, där finns alltid saker att jobba med. Eller som Filde sa, där finns mycket att jobba med Patrik. Dock fick jag lite beröm när en 75:a gick på 40,8. Tiden är väl lite dopad då jag simmade med en ny våtdräkt men ändå. Det var ett par 75:or som hamnade runt 41 sekunder. Så där kanske är lite fart ändå även om jag får tillskriva våtdräkten en hel del 🙂

Vad det är för våtdräkt och vad som är på gång får ni läsa om imorgon. Missa inte det för det är spännande saker på gång. Här kommer en bild för nyfikna:

Nu ska jag slicka mina sår och ta nya tag till imorgon.

Ciao

Nämde för Kajsa att jag tänkte införskaffa mig ytterligare en cykel och då undrar hon hur många cyklar man kan ha egentligen.

Jag förstod inte riktigt om det var en fråga eller vad det var. För vad jag vet så finns där ingen gräns för hur många cyklar man ska eller kan ha? 🙂 

Man bör åtminstone ha en för varje årstid, men det håller inte i Skåne. Vi har sommar 10 månader om året och de övriga 2 månaderna är fördelat på vår och höst. 🙂

Skämt och sidor så tänkte jag testa en Gallium CS. Den har kvar den traditonella geometrin samt det är skönt att ha en reservcykel utöver höstcykel (Vintercykeln men det tar emot att skriva vinter) Samt att det trots allt är mitt jobb att testa våra egna cyklar.

Sen om man är på jakt efter en grym tempocykel till i år så tycker jag att man ska ta sig en titt på Argon 18 E-117 med Force axs etap. För 4999€ så får man otroligt mycket cykel för pengarna och det är inte cykeln som kommer vara problemet under en triathlon.

Klicka HÄR för att få ytterligare info.

Nu väntar ytterligare ett pass i bassängen. Om jag inte läste fel så kommer jag bli OTROLIGT trött 🙂

Ciao

Nu har farbror fått ett par minuter över för att skriva några rader här. Jag vet inte riktigt var jag ska börja men en uppdatering är väl på sin plats.

Har haft lite problem med min ena höft från och till under ett par veckor men under distanspasset förra måndagen så blev det värre. Därför bestämde jag att det fick bli en veckas vila från löpning och verkligen fokus på rehab. Nu känns höften bättre och tänkte testa att springa 30 min på löpbandet innan det bär vidare mot bassängen senare ikväll. 

Det är alltid irriterande att behöva ha ett uppehåll från något, men hellre en vecka nu och en vecka med mindre löpmängd än flera veckors upphåll längre fram.

Det hör inte till vanligheterna att jag är smart när det kommer till mig själv, MEN denna gången skedde det.

Jag har laft lite extra fokus på simningen och det börjar äntligen betala tillbaka sig. Det är inte så att jag blivit väldigt mycket snabbare men kan hålla en bra fart med betydligt mindre ansträngning än tidigare. Jobbar väldigt mycket på tekniken och att få till en ekonomisk simning som ändå går snabbt. Min tanke är trots allt att jag ska vara först upp ur vattnet nere i Schweiz i år också. 

När vi ändå är inne och pratar simning så kan jag skriva att jag tillsammans med 2 andra grymma simmare. Det där lät fel, gör om, gör rätt. Jag tillsammans med 2 grymma simmare kommer börja sälja lite vårdräkter från ett för den svenska marknaden nytt märke. Det ska bli väldigt spännande och jag ser framemot att testa min dräkt när den anländer. Där kommer serveras betydligt mer info längre fram och vem de andra är. Kan lugnt säga att jag den ÖVERLÄGSET långsammaste simmaren i det gänget iallafall.

Nu kallar snart löpbandet.

Ciao

Gubben 

En vecka går snabbt och imorgon är det dags att packa ihop sakerna för att åka hem. Det har varit en fantastisk vecka här nere i Egypten. Som jag skrev i förra inlägget så är kanske cyklingen inte den sexigaste jag upplevt men vi hittade iallafall en runda på ca 180 km som gick upp i bergen. Eller bergen och bergen, upp till 600möh. 

Däremot är simningen helt otrolig här. Det är en otroligt fin pool som har en behaglig temperatur och ligger helt perfekt inne på området. Så det är enkelt att få till riktigt bra simning här.

Igår avverkade jag en av mina ”monsterdagar”. Det blev bergsrundans på 180 km där sista 45 km var i brutal motvind. Direkt därefter så hoppade jag och Sixten ner i våra löparskor för 1 h löpning. När vi var tillbaka så hoppade jag upp på löpbandet för att få 50 min med lutning på bandet. Därefter var denna svensken redo för sängen efter 8h fin träning. Det som gladde mig var att jag hade en fin känsla och bra med energi under hela passet. Detta trots att det blivit en hel del träning dagarna innan. Men har varit oroligt noggrann med att få i mig energi, vätska och bra med återhämtning här nere. 

För att kunna köra den typen av pass och så mycket under en vecka så ska du ha en bra grund att stå på. Det är inget man testar när man precis börjat träna eller kör 5-6h i veckan. Jag har trots allt plågat min kropp under väldigt många år nu och har en bra tålighet. Dagarna med väldigt mycket träning är både ett experiment men även ett nytt sätt att lägga upp träningen för att se om det går att bli något bättre. Jag är så pass gammal att jag vågar testa och kan förhoppningsvis ta lärdom som jag kan dela vidare till mina adepter 🙂 

Däremot blir återhämtningen otroligt viktig efter en sådan dag eller en vecka med så mycket träning. 

Har summerat lägret i siffror och det blev enligt följande:

32h träning fördelat på:

602 km cykling – 20h

57 km löpning – 4h50m

25 300m simning – 7h10m

Hur mycket socker och kalorier som har åkt ner i magen under veckan har jag tyvärr inte koll på. Men kan lova att det har blivit en hel del.

Får tacka Apollo och Sixten för en grym vecka. Sixten kommer återkomma med hur det är att spendera en vecka med mig. Han kommer säkert skriva något kaxigt, så jag kontrar direkt med att det inte jag som hoppar i bassängen med fötterna först.

Hörs där hemma

Ciao

Nu var det ett tag sedan jag skrev här på bloggen igen. Tänkte skriva att jag önskade lite fler timmar på dynget men det handlar enbart om prioriteringar.

Har flytt landet för att få lite sol på kroppen och slippa att dra på sig x antal lager kläder innan man ska ge sig ut på cykeln. Landade nere i Hurghada igår och lyckades dyka ner i en helt fantastisk pool samtidigt som solen gick ner. Apollo är en del av Aqua Vista by Playitas här nere. Det är ett ställe likt Playitas på Fuerteventura men då i Egypten istället. 

Cyklingen är inte på långa vägar lika bra som på Playitas men den fungerar med lite vilja. Man får iallafall sol och vind i ansiktet. 

Idag fick jag till ett riktigt fint pass i poolen på ca 5000m och sen efter lunch hoppade vi upp på cyklarna. Här är inte jättemånga vägar att välja mellan och de flesta vägarna går rakt fram. Så cyklingen kanske inte är den sexigaste jag varit med om. Dock måste erkänna att jag är imponerad över vilken respekt bilisterna visar. De håller avstånd till oss cyklister och tutar gärna lite lätt för att visa att de kommer. Jag hade en hel annan bild över hur det skulle vara, roligt när man har fel.

Imorgon väntar en liten triathlon dag. Simning på morgonen, Löpning innan lunch och sen ett lättare cykelpass på seneftermiddagen. Så det kommer bli en bra dag 🙂

Ny uppdatering kommer imorgon

Ciao